BloggBea

Och så var det detdär ständiga gnaget som äter upp en inifrån. Det gör ont.
Jaqg vill gråta hos dig, i dina armar och få dig att föstå, jag vill att du ska inse att
vi faktiskt funkar bättre tillsammans på riktigt. Jag vill få dig att fatta någon gång att jag gör allt för dig.

Det finns inget som får mig att känna mig mer usel än då du är besviken på mig.
Det finns ingen som får mig att känna mig lyckligare än du när du säger att du älskar mig.


Jag har så jävla ont! kan du FÖRSTÅ det ?

Hejsan hoppsan.

Klockan är 07.39 och jag sitter hemma hos Daniel i hans vardagsrum. Han stack precis iväg till att göra sitt teoriprov i stan. Håller tummarna för att han ska lyckas !
Allt är så himla konstigt mellan han och mig. Jag vet ju att du aldrig kommer ta tillbaka mig även om det är det jag vill mest i hela världen. Men ändå är det som att vi är tillsammans. Du säger att du älskar mig, du kramar migg bara för att du tycker om mig så mycket, du klappar mig på huvudet sådär ömt som jag tycker om, du kysser mig, du skrattar med mig, du och jag är ute på kvällspromenader och hyr film, vi sover hos varandra i samma säng under samma täcke, vi HAR sex ( himla bra också :P ), vi planerar utomlandsresor tillsammans!
vi umgås helt enkelt som vilket par som helst. Bara att vi inte är tillsammans . . . Det är ju fan sjukt om man tänker efter. Jag vill ju att du ska vara min pojkvän. Inte min låtsas-nästan-pojkvän.

Jag vill vara din flickvän igen.
Jag vill :/

Jag älskar Dig. </3

Halloj.

Verkar inte bli frisk från dethär jag har, vad det nu är. Drabbades ju av urinvägsinfektion vilket jag fick medicin för och nu är den borta men illamåendet och yrseln är kvar än. . verkar som att de är nån som iinte vill att jag ska bli frisk. Jajaa. Jag orkar inte klaga mera på det.
Idag kommer jag att få ett samtal av degs förhoppningsvis, eftersom han är hemma ifrån jämtland nu=) Jippi!
Sen ska jag åka med Uffe in till stan och fixa telefon till mig för mina andra telefoner är stulna tillbakatagna och tappade.
Sitter, som vanligt, i köket och kollar ut genom fönstret lite då och då, och det är fortfarande snö över hela gården. Jävla skit väder med snö o skit. Fast det är faktiskt plusgrader här om man ska lita på "vädret" på tv.
Pratade med min kära Emil Hedblom igår =) ÄNTLIGEN ringer du din dammråtta. Blev iallafall väldigt glad och pratade med honom cirka en kvart och kändes som kanske en sekund och seriöst, baara jag som pratade på som vabligt :P haha.
Idag är det Onsdag, vilket betyder att det är fyra lediga dagar kvar tills skolan börjar... Hmm. Jag vill verkligen inte tillbaka till Åre. VILL INTE. JAG HAR ÅNGEST. Jag trivs så mycket bättre i klimatet här nere, var i stan ig¨r och blev helt salig av att se byggnaden kvasten, och när jag såg kalmar slott trodde jag att jag skulle tuppa av.
Jajaa. Nu ska jag inte tjöta mera. Ska lägga mig och vila bort denhär knäppa sjukdomen hade jag tänkt. Och möjligtvis skriva på min bokrecension om Harry Potter och dödsrelikerna. (jag har läst ut boken och den är sjukt bra och jag får panik när jag tänker på att bokserien är slut nu!!!!!!! AAAAh. hur ska jag överleeeevaaa ???!?!?!?!). Vi får se.

Call me <3

Fillifjong  <3 Billabong 4 ever.

PussoKram
Bea

Jag saknar dig. snart är du hemma igen.

Huvudsaken är att du älskar mig , och det vet jag att du gör.
Du är bäst på alla sätt.
Även om det gör ont, så älskar jag dig.

<3

Jag fattar inte. Det är så jävla sjukt. Det är tomt. helt jävla tomt.
Fest hit och fest dit hela jävla tiden. strul och one night stands med fucking andra tjejer. . Party, supa, spy ner dansgolv.
Jag är så less. JAG ÄR LESS: SÅ JÄVLA LESS!!!
Är det någon som heter gud och om han finns så lyssnar han inte ett jävla skit på mig iallafall, det kan jag LOVA:
Jag fattar inte att saker kan göra så ONT så ONT.
Jag vill inte sitta hemma och läsa meningslösa böcker och titta ut på meningslös snö och hoppas på mitt meningslösa kärleksliv. det är så jävla meningslöst alltihop, hela skiten, livet som grej.
Jag kan inte leva med en klump i halsen som när man nästan håller på att börja gråta, man får liksom kramp i gråtmusklerna. För jag kan inte riktigt släppa ut allt. Om jag börjar gråta nu då är allt hopp försvunnet, då kommer jag försvinna ner under ytan.
Men jag vill inte må såhär. Jag vill inte, vill inte vill inte. Efter några månader i samma jävla tillstånd av förtvivlan, då lessnar man!
Jag fattar inte vart det tog vägen. Vart fan tog allt vägen?
När du var stolt mig , över att kunna säga att jag var din flickvän, vart tog det vägen?
Jag vet ju liksom inte vad jag är nu. jag är ingen! JAG ÄR INGEN! fattar ni ? INGENTING är jag.
Helt jävla meningslös och hopplös och FÖRTVIVLAD.
När jag var tretton år och ringde dig och sa att jag var kär i dig, minns du det ?
Jag är det ÄN! det är tre år sen...:S
Jag fattar bara inte att allting bara förvinner. Fan vad det bränner under ögonlocken. Men vad fan, man kan ju inte bara låta allt rinna över. det finns folk här hemma som behöver mig.
Men det är så fruktansvärt jobbigt att bara vara stark och vuxen och extramamma hela tiden.
Jag vill få ett utbrott, skrika sparka och slå, springa ut mot ingenstans och gråta ifred.
Men om man låter allt rinna över så splittras man ännu mer, tro mig jag VET.

Jag hatar bara att det gör så himla ONT.

Kyssar,
kramar,
"jag älskar dig",
sex på tågtoaletter,
skratt
och sova till klockan fyra,  

Jag trodde vi kunde ge det bara till varandra.

NEJ.
jag är drabbad. Ska snart till kära smedby vårdcentral och kolla om jag har det.
Bajs !!! Vill inte.

Ja, så var jag hemma nu igen. Kära gamla lilla kullerstenskalmar. Som jag har längtat!
Och som jag har längtat att få slippa all jävla snö, och så kommer den HIT av alla ställen?
Nej men det var väl fullkomligt totalt jävla skitroligt. Menmen, som tur är är det inte så att snön ligger kvar på marken. Det är mer som att det blir blött och tråkigt o så.. men hellre de än dendär vita jäkla skit snöN!
Nej, nu får jag lugna ner mig. Detta blir inte ett så himla trevligt inlägg känner jag..
Jaa, kanske ska berätta lite roligt istället... men tyvärr kan jag bara komma på jobbiga saker att berätta.
Min nya mobil är stulen, min andra mobil är tappad när jag var ute och red, glömde plånkan på bussen, bor i  åre och hatar vintern, kommer hem och snön följer efter ( :@ ! ), praktikstället jag är på är en jäkla lunchrestaurang vilket innebär ingen servering och inget varmkök. Det innebär lite mer sysslor som att skala morätter, diska och städa. Men vilken tur va, för det är precis det jag utbildar mig till! ..:S ajaa. Sen så blev jag lite heartbroken också i typ förrgår när degs berättade. jag vet att jag tiggde om det men det kändes som en kniv rakt in i hjärtat. usch! Jag vet att jag inte har rättt ill det men måste erkänna att några tårar har jag fällt i min ensamhet, när jag tänker på allting...Att en annan har kommit dig så nära.. ååh. nej nu grinar jag nästan igen.
Jaja, förutom det jag nyss skrivit är nog allt finemang.

Måste bara skriva en grej till. Och den är lite fin faktiskt. Men känner att det måste ut.
Man längtar hem, visst längtar man hem när man är där uppe i Åre.
för det är så. Ibland känner man sig helt enkelt ensam och det spelar ingen roll med vem man är med för ingen kan få en att känna sig hemma, om man inte är riktigt hemma. Förstår ni vad jag menar ? förmodligen inte. Gör knappt jag. (: Men sen kommer man hem och får träffa mamma och syskonen och huset som luktar hemma. Men det är inte det som ska vara hemma för mig hela mitt liv. eftersom barn flyttar ifrån barndomshemmet, blir vuxna och får egna "hemman". Jag vill bara säga, att med Dig , vackraste underbaraste finaste i hela världen, då är jag hemma. Det spelar ingen roll om det är femtusenmiljonersiljoner mil hemifrån, för med dig vet jag att jag har en trygghet och ett hemma som jag inte hittar hos någon annan och om jag var så långt hemifrån skulle jag klara det för att jag var där med Dig.
Och jag vet att du inte tycker eller tror som jag, och det gör ont. det gör jätteont. Men jag är hellre i närheten av dig än inte alls. Och Jag ville bara säga det, att mitt hemma är du.
Jag är bara jag, när jag är med Dig.



I wonder how we can survive, this romance
But in the end if I'm with you, I'll take the chance

Halloj era fjollar som är inne på blogg.se en dag som denna.
Sitter som vanligt på mitt hängställe biblan och skriver.
har inte haft en till synes händelsrik dag men ingen vet hur speciell denna dagen har varit för mig. Underbar! Jag får ha mina högklackade små söta svarta skor, min vårjacka, tunna kläder och jag har fått le le le hela hela dagen. underbart helt enkelt. Inte ens snön kan få mig på dåligt humö. yeah.
Dessutom hade vi hinderbana på jumpan och det var fett kul, och så var det pannkakor till lunch :D jeeei. haha.
Imogon kan jag säga "imogon kommer jag hem och stannar i två veckor"

Jag ä lycklig! =) <3